Kapitel 2. Skrivet av 4a

Den första smällen kommer precis när Elmar drar igen dörren och det får dem båda att rycka till.

”Åskan”, säger Blondino och ler ett snett leende.

Elmar trycker av larmet och använder sedan fjärrkontrollen så att lamporna i huset tänds upp. Han drar av sig sin blöta jacka och ska just säga till sin gäst att han också kan ta av sig sin. Men så ser han att Blondino bara har sin clowndräkt.

Elmar känner sig osäker plötsligt. Det som hade verkat som en bra idé när de stod utanför, att han kanske kunde få en vän, känns plötsligt lite märkligt när han står där på hallmattan med en främmande clown framför sig. En clown med utsmetat smink i ansiktet. En clown som nyss såg vilken kod man ska trycka för att stänga av larmet i huset.

En blixt lyser upp hallen och just när det händer är det som om synfältet flimrar till och Blondinos ansikte ändrar utseende. Det är clownen i filmen It som står framför honom. Elmar skriker och backar in i skohyllan så att hans mammas röda finskor med de höga klackarna trillar i det hårda marmorgolvet. Men när åskknallen dundrar till utanför så ser Blondino ut som vanligt igen och han har en orolig rynka mellan ögonbrynen.

”Är du okej?” frågar han.

”Ja, jag blev bara rädd för blixten”, stammar Elmar. ”Vill du spela lite tv-spel? Har du något favoritspel? Jag spelar helst Fortnite om jag får välja. Har du spelat det? Jag gillar när man kämpar om att vara den siste överlevande, precis som i Hungerspelen som ju inte är ett spel utan en bok. Fast där har de inga vapen på samma sätt utan slåss mer med list och så liksom.”

Elmar babblar för att skaka av sig rädslan. Blondino står kvar på hallmattan och bara tittar på Elmar. Som om han inte vet vad Elmar pratar om.

Men så ser Elmar hur Blondino får syn på något bakom ryggen på honom. Han trampar av sig de stora skorna och går förbi in i huset. Först tror Elmar att Blondino har fått syn på Farbergéägget som sitter i ett litet glasskåp. Elmar blir rädd att han kanske har bjudit in en juveltjuv i huset. Hans pappa kommer att strypa honom om ägget skulle försvinna.

”Det är min pensionsförsäkring”, brukar hans pappa säga när han står med sin konjak i handen och beundrar sitt dyraste konstinköp.

Men det är inte ägget som Blondino tittar på. Det är tavlan som hänger på väggen bredvid ägget. Tavlan som lustigt nog föreställer en clown.

”Pappa”, låter det som om Blondino viskar.

”Va?” säger Elmar.

Blondino snurrar runt och verkar sudda ute ett sorgset uttryck i ansiktet.

”Jag hade ett tvillingsyskon. Har du några syskon?” frågar Blondino.

”Ja, en storasyster, hon är kompis med tjejen som sparkade på din kopp. Rebecka heter hon, hon som sparkade på koppen alltså. Min syster heter…”

Just då smäller det till igen och lyset flimrar till. På ovanvåningen slocknar det helt och trappan upp dit blir kolsvart. De uppstoppade djurhuvudena som hänger i trappan, djuren som hans pappa har dödat på alla sina safariresor i Afrika, stirrar hotfullt på Elmar från mörkret. Elmar hatar de där djuren.

Elmar ska just fråga Blondino om han är hungrig när det hörs ett märkligt ljud från ovanvåningen. Som stampande steg. Och sedan ett hårt skratt. Som ett elakt tjejskratt. Men det ska ju inte vara någon hemma! Larmet var ju på. Elmars hjärta börjar slå hårt i bröstet.

”Vad var det?” frågar Elmar och vänder sig mot Blondino.

Men Blondino är borta! Han står inte i hallen längre.

Då bankar det hårt på dörren och Elmar hör hur gänget är utanför. Han hör hur Rebeckas röst överröstar de andra. Samtidigt så ser han hur ljuset tänds nere i källaren.

”Blondino! Är du där nere?”

Elmar går med darriga ben nerför trappan och koncentrerar sig allt vad han kan för att uppfatta alla olika ljud. Det hörs ett plaskande och Elmar springer ner för de sista trappstegen. På poolens vattenyta syns små vågor som om någon just har hoppat i. Men ingen syns i vattnet.

”Vad är det som händer?” viskar Elmar och känner hur paniken börjar växa i honom.

Samtidigt bankar det uppe på dörren igen och Elmar tar sig upp för trappan. Han drar efter andan när han ser vad som ligger på hallgolvet. En av pappas jaktknivar. Och den är lite blodig. Och på golvet bredvid ligger en lapp där det står skrivet i blod, som om någon använt ett blodigt finger och skrivit med; Hitta mig.